Jobbguide för nyvuxna
Helvete.
Det börjar gå upp för mig att jag tar studenten om en vecka. Flera gånger dagligen slår det mig, det skuttar till i magen. Det är som om tusen fjärilar vaknar till liv i en väldigt kort stund. det pirrar till och sen kommer jag på att jag kommer vara arbetslös i höst. Fast när jag tänker på det känns det rätt bra, jag ska vara vårdslös, dumdristig och arbetslös ett tag...
Nu har planeringen om min mottagning satt igång ordentligt. Jag och mamma har fixat tallrikar och glas, kollat upp bubbel och planerar lite medelhavsmat (jag är en torsk på soltorkade tomater) och det ska vara helt vegetariskt i grunden, men finnas "köttigare" alternativ för den som vill det. Jag längtar som sjutton till att få ta på mig klänningen och mössan , sitta i gröngräset och bli fnittrig(läs: lullig) och äta färsk frukt före en socialt accepterad tid. Femte juni, här kommer jag.
äsch då, en liten filmsnutt bara..
Min film till digitalt skapande, Eva(läraren) gillade den tydligen skarpt..
Ester i sin MiuMiu-inspirerade blåsa
(bild från Style.com)
Idag greppade jag tyg, sax och måttband och sydde en egen liten kreation till mammas hund Ester med denna klänning som inspiration. Såhär blev resultatet...
Lite söt blev hon allt den där byrackarn. (ganska kass bild men det är svårt att fota en hund som vägrar stå still)
Måndag den 26maj...
På eftermiddagen/kvällen stack jag och Martin ut på vår dagliga motionsrunda, den här gången blev det cykel+inlines. Mina fötter har tydligen inte växt nämnvärt mycket sedan jag var tolv och kunde därmed ha mina gamla inlines. Vi gick till vår gamla högstadieskola och la grejerna i mitten av basketplanen. Slog på mp3 på mobilerna och rullade runt. Shorts och coola solglajjer hade vi också, ett eget litet rollerblade-disco. Hysteriskt roligt.
Jag ramlade bara en gång(!) på vägen till skolan, och till mitt försvar kan jag säga att det var i nedförsbacke och jag hade inte åkt på sex år. Sähär såg det lite ut när vi gled runt och var ascoola...
Voici mon helt (för mig) nya halsdoning...
Är den inte helt fantastisk?! Jag vill till Paris.
Imorgon ska jag äntligen färga håret, det var verkligen längesen och mina vänner, tro mig, det syns.
Lakritspipor och Billie Jean
Fabian bjöd på lakritspipor och jag lånade ut min första skiva, History med M.Jacksson. Fabian har på senaste tiden börjat lyssna på denne vilket är lite oväntat, men roligt eftersom det nog är första gången han valt musik att gilla helt själv. Annars blir det ju lätt så att han influeras av mig och Alfons eftersom han är minst. I alla fall, det jag ville komma till var att jag blev så himla glad i kroppen av att lyssna på den skivan, helt galet. Jag dansade runt med lakritspipan i munnen och Fabian bara himlade med ögonen. Det kändes som om jag var fem igen (det var så gammal jag var när jag fick skivan tror jag). Jag ska aldrig slänga den skivan.
När familjen satt och åt kvällsmat börjades den traditionella diskussionen kring mina matvanor. Att det ska vara så besvärligt för andra att jag inte äter kött,fisk och fågel, det känns ju jättekonstigt. Pappa frågade om jag skulle bli en martyr och uppfostra mina barn till det när jag sa att jag inte ville stödja något som inte är hållbart för miljön och vår framtid och för att det heller inte känns bra för mig att äta någon annan. Då la pappa sig på golvet och började sprattla som en fisk på torra land, han illustrerade tillochmed gälarna. Det var himla kul, ett litet lättsamt avslut på en annars ganska tung diskussion.
Jag vet ju att jag är så jävla dubbelmoral när jag dricker mjölk ibland och det händer att jag köper läderskor och jag hatar det. Jag vet ju liksom inte vad jag ska göra åt det faktum att jag blir hopplöst förälskad i vissa skor.
Pappa: Öjj, Anne, visst har Simone blivit gladare sen hon började dricka mjölk igen?
Mamma höll med. Men jag vet att det beror på något helt annat.
Vet ni vad jag saknar?
Det här. När vi var skitsmå och inte alls behövde oroa oss för vad som ska hända i höst. Inte behöva söka jobb eller lägenhet eller grubbla på vad man ska göra med sitt liv.
Herregud vad små vi var. Söta och oskyldiga. Nu för tiden är vi bara söta, eller kanske snygga och syndiga?
Dessutom tycker jag att vi ska investera en jävla massa i vår vänskap i höst, filmkvällar och söndagsmiddagar om inte annat, vad sägs?
?
Att jag har sockor i mina studentklackar är bara för att jag inte ska få dödliga skavsår på självaste studenten, jag måste ju kunna dansa loss all night long såattsäga.
Som sagt, studenten snart. Läckert, sen då?
Helvete. Jag har ingen aning, jag ska till Paris någon gång i alla fall. Och inte som turist, nej jag vill bo där ett tag.
Idag känner jag mig fransk. Mitt rum är kaos, kläder och skor i ett enda virrvarr. Gardinen släpper igenom solen, men bara lite. Jag sitter i en stor tee och nerkölade, stickade sockor i mina studentklackar. Om jag drar undan gardinen för att gå ut på balkongen och röka kan jag se Eiffeltornet. Fast det gör jag ju inte, det är bara skog där. Jag röker inte heller, men ciggaretter hör till min romantiska bild av frankrike tillsammans med tunna tyger, rödvin, hallon, choklad, kreativitet och på något vis har jag fått för mig att alla som blir kära i frankrike förklarar sin kärlek till varandra på udda, men ack så fina sätt. Jag tror jag sett Amélie från Montmartre för många gånger.
När Lea var liten..
Dafina
Mamma och Pappa skaffade henne när jag var sju, i samma veva som jag fick en lillebror. Hon var med oss väldigt länge. Tyvärr blev hon gammal och lite stingslig, men hon var alltid snäll mot mig. Jag grät floder i flera veckor när hon försvann, och jag hörde hur hon gick runt i huset om kvällarna fast hon egentligen gick runt i himlen.
Den första gången jag sov helt ensam i huset var hon hemma och vaktade mig. Eftersom jag var/är mörkrädd brukade hon ligga hos mig i sängen tills jag somnat, fast bara när jag var själv hemma. När hela familjen var hemma gick hon en runda och kollade varje rum så att alla var där dom skulle innan hon själv gick och la sig på ett ställe så att hon hade koll på oss alla.
Jag kommer ihåg hur jag brukade störa mig på hur hon låg i hallen och flåsade när hon ville ha mitt äpple, och när hon försvann var det allt jag ville höra. Hon var fin den där lurven, fast hon tyckte om att äta gräs och kaninbajs.
24MAJ2008
Jag tror att jag hade en ödla på mig i natt. Jag vaknade av att något kröp på mig, jag kände efter och mycket riktigt. Något var där. Men vad?
Jag minns att jag lyfte huvudet från kudden och där var den. En ödla fast en groda. Och jag såg på den ur grodperspektiv, det vill säga underifrån, och hur jag kunde vara lägre än en groda vet jag inte men det var jag i alla fall. Jag tror den stod på en av mina andra kuddar.
Den hade glitter i ögonen och den log, den var fin och jag tror att vi hade kunnat bli fina vänner om det inte varit så att någon skrämde iväg den.
Någon från ett pinsamt förflutet som envisas med att ringa när det verkligen inte passar.
Jag blev lite förbannad, vi la på, jag vände på täcket, la mig på mage och somnade om. Vaknade några timmar senare och började grubbla på det här med Ödlegrodan
yo
(mobilbilder blir såhä fina)
okey, jag kom hem för två timmar sen. Jag visste vad jag hade att göra, men vad gör jag?! Jag sätter mig och gör ingenting. Fyfan. Nu ska jag göra det jag ska göra nämligen göra klart min film om de två hånglande hockeyspels-hockeyspelarna..
You're rubbing me the wrong way
MOGWAI - Travel Is Dangerous
Jag kommer ihåg när jag hörde den för första gången. Det var i Stockholm, jag var 17 och Sara och jag hade en såndär shopping-dag då vi åkte till Stockholm över dagen. Iallafall, dom spelade den inne på Topshop i Gallerian och jag blev lite kär men glömde totalt bort vad bandet hette. När jag kom hem googlade jag fram den och blev glad. Det var längesen nu, väldigt längesen. Men när jag hör den kömmer jag ihåg hur det var då, back in the days. Nog är den fortfarande bra.
sa jag att jag gillar comviq kompis?
young hearts
Idag när jag pratade med Fabian(9) kom jag på hur fruktansvärt oskyldigt allt är när man är barn.
Jag frågade honom hur länge han och hans flicka varit tillsammans varpå han svarade: Fem Dagar.
Väldigt exakt fem dagar, och så hade det ju varit en helg emellan också.
Sen frågade jag honom om dom hade pussats och han svarade "Men Syrran, det har ju bara gått fem dagar"
"Men Syrran,.." Jag blev nästan lite generad. Varför ha så bråttom?
En puss. En puss, no muss, no fuss. Ingen tunga och inget sexuellt. Bara en puss som ömhetsbevis. En puss.
Internet har legat nere ett tag så nu kommer en liten bildkavalkad
Bild1- Åka rolig bil med Jan mot Wahlmanska med hela baksätet fullt i grejer och Maja i knät.
Bild2- Fj0rtizZar på polistrappan i Hdm på marknadskvällen, det blev en fin kväll iallafall. Ibland får man vara som fjorton igen. Jag vaknade med ett blåmärke på ögonlocket som ser ut som en felsminkning..
Bild3+4- Sxy mama i mina tights! Jag fick påmig dom efter mycket om och men, dom är ju trotts allt heeelt målade med acrylfärg. Men det funkar, efter en tvätt är dom nog mjukare fast inte lika färgstarka.
Sara&jag
artsy farsty
Ett litet bidrag från mig till klassens utställning. Tightsen ska på någon utgång.
Idag har jag inte alls gjort det jag skulle göra till svenska nationella provet om saga och sanning, gö det imorgon, dagen innan lixx. Istället gick jag och Martin på en nästan 2,5h lång promenad, fett härligt.
babbel
Ibland hatar jag det, ibland älskar jag det.
Idag hatar jag det. Idag skulle jag helst av allt vilja lägga mitt huvud i en köttkvarn och bara lämna äckel/bakismatdisken på diskbänken, lämna tekopparna överallt, låta tvätten/smutstvätten ligga överallt som om att garderoben just har spytt och låta bli att städa mitt rum, men nej si det gick inte. När man bor i ett hus med fyra andra personer så måste man ta hänsyn till dom och tydligen plocka undan allt på en gång, diska kastrullen innan man äter och därmed få kall mat. Det ska bli skönt att flytta hemifrån.
Get on your dancing shoes You sexy little swine
Det är ju fantastiskt vad jag sliter på skorna. Jag såg ut som Julia Roberts i Pretty Woman igår, jag var asball och jag och Sara+Oscar ägde dansgolvet där ett tag.
hedemora marknad
Nu mina vänner är det sommar och det innebär att jag tänker lägga undan alla minastrumpbyxor. Skål på det!
hello, im bendy
1234090508
0823090508
Jag har en massa att göra inför utställningen, men helst av allt skulle jag vilja spy och sen sova lite mer.
Nej
artsy fartsy
Nu, sådär! Nu är den klar, min transparenta poncho till utställningen. Några få finjusteringar bara sen ska den hängas i Wahlmanska huset i Hedemora över helgen.
(Don't mind the sulky expression, jag är trötter)
BABY GOT BACK
Och jag har på mig?
- Byxdress som ser ut som pyjamas(enligt käre mor), jatack.
Me like kläder som ser ut som pyjamasar för det betyder att man kan mysa runt hela dagen lång. Väldigt röda strumpbyxor, färgen hette visst "Tomato" vilket passade bra eftersom jag åt en tomat till frukost innan klassen gick på studiebesök på arbetsförmedlingen. Ge mig en såndär "kära lilla krumilur jag vill aldrig bliva stur"-ärta...
Strumpbyxorna ja! Jag får alltid fina kommentarer om hur folk blir så glada av färgen. Sånt är kul, även om jag from time to time är lite rädd för färg..
Och vad gör jag?
- Jag fjantar mig framför kameran, maybe it's just narcisism..
Här har vi ett himla snyggt band..
RIVSÅR,GRÄSFLÄCKAR,GAMLA MYGGBETT&BLÅMÄRKEN
Hey remember that other time when I would only read the backs of cereal boxes ?
Idag hittade jag en finfin tröja/jacka/whatevah på röda korset, jag bytte den mot en violett lapp med Selma Lagerlöf på, det lät väldigt rimligt. Inte nog med det! Jag hittade en väldigt söt blus också, den är så krispig att den prasslar lite när man tar i den. Tyvärr har jag inte tagit någon bild på den som gör den rättvis men håll till godo..
Rara Sara
Det här är Sara, hon är min vän. Hon är så himla fin och hon gör mig glad. Idag brottades vi i gräset och smekte flanellskjortor på Erikshjälpen. I sommar ska vi vara jävligt busiga på festival, vi kommer vara som två monstertruckar som drar fram i leran. Jag vill att hon och jag ska brottas i gräset när vi är 70 år gammla också.
Puss!