Helvete.
Det börjar gå upp för mig att jag tar studenten om en vecka. Flera gånger dagligen slår det mig, det skuttar till i magen. Det är som om tusen fjärilar vaknar till liv i en väldigt kort stund. det pirrar till och sen kommer jag på att jag kommer vara arbetslös i höst. Fast när jag tänker på det känns det rätt bra, jag ska vara vårdslös, dumdristig och arbetslös ett tag...

Nu har planeringen om min mottagning satt igång ordentligt. Jag och mamma har fixat tallrikar och glas, kollat upp bubbel och planerar lite medelhavsmat (jag är en torsk på soltorkade tomater) och det ska vara helt vegetariskt i grunden, men finnas "köttigare" alternativ för den som vill det. Jag längtar som sjutton till att få ta på mig klänningen och mössan , sitta i gröngräset och bli fnittrig(läs: lullig) och äta färsk frukt före en socialt accepterad tid. Femte juni, här kommer jag.