Dovas ölen visste vart den skulle minsann

I mitt "hem"ramlade tillstånd har jag nu lyckast koka ihop ett gult, fint och kletigt curryris och kikärter till i morgon, det nalkas skola+jobb. Jag lär ju hungra ihjäl utan matlåda.
Men helst skulle jag vilja ligga på rygg och käka snickers tills jag spricker och skratta i en evighet, vara mysig och nyvakenvarm men det håller ju inte i längden, det förstår vi ju alla.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0