Jag såg en pojke ramla i en backe med sin cykel och tänkte att det var längesen jag ramlade med en cykel. Sen började jag tänka på min mage. Min svullna och värkande mage. Och jag tänkte att det nog skulle kännas mindre ifall jag skar upp den och lät mina tarmar och hela mitt innanmäte rinna ut, jag tror det skulle kännas som när man kräks spaghetti ungefär fast tvärt om på något lustigt vis, förstår ni?
   Gud vad skönt det skulle vara att verkligen vara sådär tom som många små högstadiepoeter påstår sig vara. Fast jag menar ju bokstavligt talat tom. Utan knepiga organ som får infektioner eller bara mystiskt spökar. Helt tom. Som ett skal.
   På tal om det. Jag klev på en snigel på vägen hem, stackars snigel. Jag förstörde dennes hem, bara sådär. Bara för att jag var så uppe i mitt eget . stackarn. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt. Ifall det inte var så att du är så himla slemmig och äcklig hade jag tagit med dig hem till mig.

Imorgon ska jag vara klar att börja jobba kl 06.00. Jag är inte särskilt sugen. Nu ska jag dricka te och titta på Juno eller något annat mysigt.